Var alltid ärlig mot dig själv och andra

Inlägg publicerade under kategorin Om mig

Av Pink Ozzy - 10 januari 2017 10:07

Nu har det gått dryga 3 månader sedan jag blev sjukskriven och min chef har inte hört av sig mer än en gång. Då frågade inte chefen hur jag mådde utan bara kort var jag förvarade en viss sak. Stötte sedan på chefen när chefen kom till vårt bord för att mingla lite. Fast hon stod 30 cm från mig sa hon inte ens hej. 

Bra, det gör att man verkligen blir frisk snabbare och vill tillbaka till jobbet. NOT !

Av Pink Ozzy - 13 augusti 2016 10:04

Närag för 4 år sedan frågade rektorn på min arbetsplats om han kunde tänka sig att ta emot mig eftersom jag snart därefter skulle införlivas i FAS3 så sa han ja ( eftersom de då skulle få 5000:- för mig och inte kosta ett öre). Han la även till att han aldrig kommer att anställa mig eftersom de måste spara pengar. Det triggade mig . Sånt triggar ALLTID mig. Jag tänkte för mig själv att " vi får väl se".

När jag kom första dan fick jag en allt för liten gul väst i näven och ombads att rastvakta varenda rast. Det blev mycket rastande för lågstadiet första 2 åren.

Rektorn slutade och en ny tillträdde. Det visade sig att hans normer och värderingar var betydligt mer humana och han hade inte behovet att framhålla att han är rektorn. Jag fick nya arbetsuppgifter som saka utökades i diverse riktningar. De arbetskamrater jag fick hade även en human del i sig sm jag tog till mig. Det går på lågstadiet att säga "så gör ni nu". Det funkar inte med större elever. Här gällde det andra metoder. Metoder som jag sakta lärde mig av bl a rektor, elevkuratorn och min "chef". Ja jag säger chef även om vi egentligen inte är varandras chefter. Vi jobbar förträffligt ihop. Vissa saker har vi gemensamt ansvar för och vissa har hon och vissa har jag. Vi kan dock i nödfall hjälpa varandra lite så att inget blir liggandes. Dessutom har vi kul tillsammans och med "våra" elever. Vi slog in på en linje förra hösten som vi ser har gett effekt. Visst, du kommer aldrig att ha 100% bakom dig. Det har du inte nånstans. Men det är bra nära. Och det är sjukt kul när man ser ett resultat när man jobbat med en elev som varit stökig och avig. En varm och go känsla. Eleverna vet vad de får och inte får och för var vecka som går gör de färre och färre överträdelser. Inte för att de är rädda för oss, utan för att vi försöker vara justa mot dom . Är man just mot någon så är det svårare för den att vara ojust.

För ca 4 år sedan hade vi sönderslagna rutor varenda helg och under sportlovet. Du var det länge sedan man har haft sönder en ruta på skolan under en helg. Och under hela sommmarlovet har allt fått vara helt. Måste innebära  att eleverna inte längre ser skolan som något man hatar utan vårdar.

Men jag trorinte att vi kan  sätta oss ner och ta det lugnt. Du är det bara till att kavla upp ärmarna och jobba med nästa grupp, och nästa grupp och nästa grupp. Det fylls på med nya elever varje år och det gäller för oss att bete oss rätt i så låg ålder det bara går. Först när barnen inte ser oss vuxna som fiender utan som vänner med regler som de får tillit och respekt för oss vuxna och vår skola.

Av Pink Ozzy - 28 juli 2016 15:30

Att vara ledig i 8-9 veckor på sommaren låter säkert som rena drömmen för många. Jag har den förmånen. Nåja, under året får jag ju avstå X antal % för detta, men ändå. 

Men nu är det så att jag börjar känna mig rätt kluven. Jag vill både vara ledig OCH jobba. Längtar tillbaka till mina arbetskamrater och kidsen på skolan. Visserligen träffar jag en del "på byn", men det blir oftast bara ett kort "hej" och "hur är läget" typ. 

Nu är det dryga 2 veckor kvar på ledigheten och jag ska bl a sätta in en dragspelsdörr innan dess. 

Jag hade före lovet 2 fulla A4-sidor med olika jobb jag tänkt göra under sommaren. Den är nu nere i en halv sida, trots att jag inte skrivit upp allt som jag sedan gjort och trots att saker tillkommit på listan. Men jg måste hela tiden göra något. Att bara ligga vid stranden gör mig orolig. Som tur har jag i år sluppit detta helt. 

Men som sagt. dryga 2 veckor kvar. Sen kör vi hårt igen. 

Av Pink Ozzy - 22 mars 2016 10:43

Ibland är det dagar då man helst inte vill finnas. Man faktiskt kan tänka sig att det är lika bra att dö. Det har varit några sådana dagar n. Anledningen är anledningar. D v s ingen enskild händelse, utan mer att droppen urholkar stenen eller att den sista dropen får glaset att rinna över. När man väl är där så räcker det med mycket lite för att systemet ska slå av och behöver sättas på en ordentlig återladdning. Nu är ajg där. Det är bara kaos och många saker gemensamt har gjort några dagar till ett helvete. Utåt märks det inte av så många eftersom bara de som känner mig väl reagerar. Men övriga märker inget.

Men nu ÄR det kaos, skit, hopplöst.

Jag behöver lugn och ro. Som tur börjar påsklovet om 2 dagar. Ser verkligen fram emot det.

Av Pink Ozzy - 8 november 2015 09:57

Nu är vintersäsongen här. Nåja, det är första dan på 5 veckor som det regnar. Men ändå. Det är mörkt ute både morgon och eftermiddag. Det bli allt kallare och fuktigare och snart kommer väl snö och halka också. Nu har jag det så bra att det tar mig 2 minuter på cykel att komma till jobbet. Så bilen får stå kvar i garaget.

Men kan man inte omvandla all denna negativa energi till något positivt?

Jo, jag gör det. Jag njuter av en kopp kaffe, té eller choklad och en bok eller ett program på TV. Jag njuter av att under en period göra minimalt. Jag njuter av att fundera ut hur min trädgård ska se ut nästa år. Jag ser också fram emot att sätta de första frön i början a februari som ska förkultiveras.

Jag hinner helt enkelt inte med att ha tråkigt på vintern heller. Kläder för värme och fukt har jag och huset är varmt. Mat på bordet finns det och barn och barnbarn kommer och går mest hela tiden.

Det fattas mig ju inget förutom just lite värme och sol. Något som jag när som helst kan köpa mig genom att ta flyget till värmen om jag så vill.

Men så har vi ju det där med flyktingströmmen. De kommer under vintern att marschera vidare från Syrien och andra länder genom Balkanläderna vidare till de länder som liksom Sverige har lite human inställningar i frågan. Men på vägen kommer tusentals barn att frysa och gå hungriga. Magen värker och är i olag. Vattnet de får har olika bakteriekulturer och gör magen ännu sämre. Barn som egentligen inte vet varför de inte bara kan få vara ifred. Många barn kommer säkert att dö på resan. De kan inte ta en bok, en varm filt och en varm kopp choklad när det passar dom. Dessa barn som inte har någon skuld i alla dessa krig får t det de kan komma över på vägen och vad de får av vänligt sinnade människor. Dessa barn kan också råka illa ut genom att tvingas till sexuella handlingar av diverse äckliga gubbar som tar det som delbetalningar för mat eller resa. Dessa barn kommer kanske aldrig över det de varit med om.

Sa vi verkligen sitta där med en god bok och vår varma dryck och bara se allt elände på TV och tycka att det ju inte är vårt fel?  Ska vi tycka att de får skylla sig själva? Ska vi stänga våra gränser för dom?

Jag tycker inte det. Det är en inhuman barnmisshandel vi i s f bidrar till. Skulle du vilja att dina barn tvingades ge sig av i de kläder de har på sig och hoppas att de eventuellt kom fram? Skulle inte tro det. Så näär du nästa gång sitter i värmen med din bok och din dryck så sänd e tanke till de som hela sitt liv levt i skräck att dö när som helst och som nu är på väg till något som de tror är bättre.

En plats där de får vatten, mat, kläder, ta över huvudet och gå på toa utan att höra bomber falla ner i närheten.


Av Pink Ozzy - 12 september 2015 10:00

På vår arbetsplats som består av ca 70 personer finns även 4, däribland jag själv, som inte är lärare. Nej, vi kom via ungdomsstöd, FAS3 och liknande in på prov. Men det har under 4 år inte bara varit vi 4 utan ett betydligt större anta som tagits in på prov. Detta större antal har dock försvunnit inom 6 månader.

Varför?

Jo, de har inte visat framfötterna. De har tyckt att det var skönt att få lite pengar utan att behöva göra något.

Vi andra 4 har gett oss fan på att stanna på jobbet och har i många fall jobbat häcken av oss. Alla 4 är dessutom helt olika personligheter, men bra på olika saker inom skolan.

Så man kanske inte ska slå ner på alla stöd VARJE gång. Det beror nog till viss del på den arbetslöse själv om den vill ha jobb eller inte.

Ni som nu är en bit över 55. Sök er till skolor. Där är behovet av elevassistenter mm stort, men pengar saknas. Om du kommer och samtidigt har med dig ett bidrag gör ju inte saken sämmre. Bara att visa framfötterna, stå ut med skrik och gap ibland, acceptera att du kallas för hora nån gång och orka krama alla trevliga elever som finns på varenda skola. Allt som oftast är det ditt sätt att bemöta eleven som återspeglar hur eleven bemöter dig.

Ha en bra dag.

Av Pink Ozzy - 27 augusti 2015 18:27

Ibland kan jag vara ganska rakt på.Skrev för inte så länge sedan på Facebook att de som hade rasistiska tankar och inte kunde acceptera flyktingar. Nåja, fyllde på med lite mer text. Hur som hellst så kunde de lika gärna dra. På detta sätt blev jag av med 2 personer som dessutom utger sig för att vara mina "arbetskamrater".

På så sätt slog jag två flugor på en gång. Jag blev av med 2 personer som inte accepterar andra än sig själv och dessutom fick jag veta deras politiska åskådning. Känns kanske liiiite fel att de jobbar på en skola. Eller?

Av Pink Ozzy - 23 juli 2015 09:53

Just nu är det lite mer skit i livet än jag vill stå ut med. Som tur har jag Stecolid mm för att dämpa det värsta, men det räcker inte. Jag är funtat så att jag tål en viss mängd elände mm, men sen är det som ett glas. Det rinner över. Precis vad det gör nu.

Vi tar ett exempel. Har sedan många år ingen kontakt med min mamma, hennes gubbe och min bror. Anledningen är främst detta skenheliga ljugandet som pågick.Jag kan inte med att man ler och lissmar bara för att någon har pengar och sen snackar skit om personen med andra. Jag kan inte heller med när "moderskärlek" är hur mycket man har i lön eller på bankkontot. När mamman tror att bara hon finns så är hon mer värd än frun och att ordspråk som "blod är tjockare än vatten" alltid gäller oavsedd hur man bär sig åt.

Men NEJ, min fru, barn och  barnbarn är mer värda som ärliga människor än en oärlig mor och bror. Du kanske tycker att man ska stå ut med det, men jag gör ite det. Min ohängde bror blev dessutom adopterad för en massa år sedan. Jag tillfrågades aldrig och brydde mig inte då heller, eftersom jag väl inte ansett morsan gubbevara min pappa. Jag har haft en och han är död. Behöver inga fler.

För att då säkerställa att den lille skiten ska få så mycket av ett framtida arv som möjligt är allt skriven på han "plastfarsa". Så nu har debl a skrivit över en sommarstuga till honom för en (1:-) krona, som han nästan peromgående sålde för en summa mellan 6 och 700.000:- Så gör man i de s k "finare" familjerna som dessa tjuvar vill tillhöra. Men för mig är det som sat så att man inte köper mig för pengar utan med t ex kärlek. Något som min mor sällan visat. Nej, hon går efter pengar. Det är pengar som har ett värde, inte kärleken. OK, då skiter jag väl i pengarna, för kärlek besitter hon inte.

Presentation


Den här bloggen består av en salig blandning av humor och allvar.
GLÖM INTE ATT SKRIV I MIN GÄSTBOK, TACK!
Dina kommentarer kan också bidra till nya uppslag.

Omröstning

Gillar du vintern?
 Nej, jag hatar skiten
 Ja, jag älskar vinter och snö
 Ja, om det finns lite snö
 Ja, om det finns mycket snö
 Jag åker till värmen över vintern
 Jag är glad att vi har 4 årstider

Fråga mig

6 besvarade frågor

Min gästbok

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Sök i bloggen

Kategorier


Skapa flashcards