Efter snart 2 år på en skola ( efter att tidigare arbetat med helt andra saker ) förvånas jag över en hel del. Tidigare arbetade jag med inköp och försäljning och hade nästan uteslutande att göra med slips- och kostymklädda personer som visste "spelets regler".

För något år sedan gick en lärarinna i pension och på min fråga om barnen blivit annorlunda under hennes verksamma år sa hon:

- Nej inte barnen, men föräldrarna.

Jag tänkte en del på detta och kan nu skriva under på detta. När jag gick i skolan var det ingen idé att komma hem och beklaga sig över att man fått en smäll av läraren. I värsta fall kunde man få en till, eftersom mamma då ansåg att man inte skött sig.

När mina barn gick i skolan fick de aldrig någon smäll av någon lärare. Inte av mig heller för den delen. Jag har aldrig fattat vad det är som är så kul med att slå de som är mindre eller svagare, som t ex barn och kvinnor, även om en del tycks ha svaret på frågan och därför slår både barn och kvinnor. Fy fan. Hur som helst så kunde de ju komma hem och berätta ett och annat som fröken gjort eller sagt. I dessa fall fick man förklara för barnen varför och att det säkert på något sätt var rätt. Det kunde även hända att man någon gång ringde läraren och frågade vad som skett. Sen var saken utagerad. Att skriva ilskna e-mail var inte att tänka på, för det fanns inte.

Nu däremot är skolpersonalens liv ett helt annat. Själv har jag blivit kallad "djävla idiot" av allt från barn via mammor till morfar. Det har näthatats hit och dit och skrivits rena lögner på Facebook om mig. Man lyssnar på barnet ( bra i sig ) och barnet har alltid rätt. Att kontrollera de faktiska förhållanden bryr man sig inte om. Ilskna mail, telefonkontakt med rektorn, elakheter på Fejan och mycket annat ska man vara med om. Att få höra " jag ska säga till min mamma att hon polisanmäler dig" har jag hört så ofta så jag snart inte orkar höra det mer.

När de sedan går ur nian och börjar leva rövare istället för att plugga vidare är det också skolans fel.

Nu ska sägas att det i en skolan på ca 400-500 elever är en handfull som beter sig så illa så jag får reda på det.

Även om detta tillhör undantagen ( säg ca 5 elever föräldrar ) men det behövs ju inte mycket för att förstöra en hel soppa.

Mitt jobb är att l e v e r e r a. Inte bara mitt jobb, utan det är mitt sätt att vara. Det innebär att jag, som inte är utbildad lärare tycks behöva visa att jag duger 10 gånger mer än en lärare ( hur dålig den än är ). Att du istället för lärarhögskolan gått andra skolor, kurser samt har 45 yrkesverksamma år med mycket goda resultat bryr man sig inte om.

Varför? Kanske du undrar.

Jo, kommer man in via FAS3 och sedan får vara kvar på skolan så spelar det ingen roll om du är arbetare eller direktör. Du är en av dom från FAS3. En av dom som "inte fått jobb". Att jag sedan V A L T detta liv helt själv och vill leva på det viset bryr sig ingen om. Du är ju en av D O M som kommit via FAS3. Att jag själv sökte spelar ingen roll. Att jag på 60-talet pryade som lärare men inte fick lov att utbilda mig till det p g a att min mamma och hennes man inte ansåg det värt att betala min skolgång hör inte heller hit enligt några få föräldrar.

Men jag ska fan visa dom. Till hösten börjar min fasta tjänst och då ska jag även övertyga den resterande procenten av föräldrar som har gjort delar av mina senaste 2 åren till viss del till ett helvete.

Jag VET att jag kommer att klara det, för jag har både lärarkåren och 99% av föräldrarna bakom mig, eller åtminstone passivt deltagande.

Jag har 6-7 år kvar till pensionen. Den ska jag tillbringa i skolan och göra mitt bästa för de barn som vill lära sig något och för de föräldrar som vill ha mig och vars barn jag ska hjälpa så mycket jag bara kan.

Gör jag det så kanske jag kan varva ner och inte bry mig om de genomelaka som inte har ett liv, utan bara tycks ha till uppgift att rasera andras genom samtal till skolan, mail till skolan och elaka påhopp på stan eller via fejan.

Jo vänta, jag glömde en sak. Avundsjukan och Jantelagen. När jag nu fick anställning så valde jag mellan detta och ett annat med betydligt mer betalt. Och då menar jag BETYDLIGT. Hade fått drygt det dubbla, men också annat ansvar, längre resor, budgetansvar och mängder av exceltimmar framför datorn och på flygplan. Att då välja mindre betalt tycker många var rena dårskapen och något de aldrig skulle gjort. Men jag fick nästan det jag begärde och får efter omständigheterna vara nöjd med det - för tillfället.

Men då kommer den svenska avundsjukan fram. Här kommer det en äldre man som inte bara lyckas med det han gör, utan också har förhållande vis bra betalt. DET går inte. Då börjar en ny liten kampanj bland ett mycket fåtal "kollegor". Hur de vet vad jag har för lön vet jag inte. Jag har inte pratat med någon om det. Det närmaste någon har kommit på en direkt fråga är att "jag är nöjd". Så nu är det främst en person som försöker komma åt mig. Men nu har jag bestämt  mig. JAG SKITER I DET OCKSÅ! Jag måste tänka så för att inte gå under.

Men jag förstår bara inte var all avundsjuka och allt hat kommer ifrån numera. Har folk inga liv? Är deras livsuppgift att leta och hitta på fel hos andra som lyckats bättre i livet?

Nej, nu ska jag försöka njuta av sommarlovet och med ny kraft ta mig an höstens kraftmätning med nya uppmaningar. Det ska bli sååååå kul. Bara jag slipper avundsjukan och hatet från höger och vänster går det nog bra. Men det kanske är så mitt liv ska se ut. Eftersom jag alltid velat göra lite till, lite mer, lite bättre så kanske folk blir avundsjuka och hatiska.

Men ursäkta! Jag är född sån och kommer alltid att vara sån. Ska jag göra något ska det vara liiiite bättre än det förväntas av mig. Jag har inte ADHD, men kanske Jag Är Född Sån (JÄFS). Diagnos som diagnos. Alla tycks vi var lite störda, bara det att alla inte fått en skriftlig diagnos.

Det har nu gått en vecka sedan jag "näthatades". En av mina chefer tog kontakt med personen ifråga och begärde att texterna skulle tas bort. Detta lovade personen. Hon lovade även en annan sak. Jag kan dock se hatt hon ljugit där. Så nu är frågan om hon har ljugit om det andra också? Fortsätter näthatet utan att jag eller någon av mina vänner kan se detta längre? Och i s f vad står det mer som är ren lögn och som sprids utan min kontroll.

Just att inte veta, men att ana att det står ännu mer som inte är sant kan göra mig tokig. Att inte veta vilka mer som stödjer, eller ska vi säga "svansar med" denne näthatare är också en svår fråga man kanske aldrig får svar på.

Den svåraste frågan jag har arbetat med är VARFÖR?

Jag känner inte personen, utan bara hennes barn genom skolan. Han behandlas som alla andra utan speciella fördelar eller nackdelar. Han är för mig en av alla andra elever. Med ett undantag. Han är lite lillgammal, feg och skenhelig. Det gör att han försätter sig i situationer där man ofta inte kan lita på hans ord. Den ende som gör detta till 100% är näthataren. Eftersom näthataren anser att näthatarens barn alltid talar sanning. Oups!

Men jag kommer så småningom att lägga ut alla FB-texter jag fått tag på. Lagens långa arm ska göra sitt först.

Så sakta börjar sanningen komma från om friskolor. Ska först säga att det också säkert finns bra friskolor. Men detta är fakta!

Vi har 7142 kommunala förskolor och 2749 fristående. Många äro de föräldrar som tror att det fristående alternativet är bättre. Men här fler fakta. Aftonbladet har begärt in uppgifter om antalet anmälningar med respektive skola för 2012 och 2013. Tydligen har 233 av 290 kommuner besvarat Aftonbladets begäran.

De har under perioden tagit emot 502 anmälningar mot friskolor mot 413 mot de kommunala skolorna!.

Enkel matematik, även för den som har gått på den kommunala skolan, säger att detta inte går att vifta bort. en fjärdedel av alla svenska skolor är friskolor och står för över hälften av alla anmälningar!!!!!

Kanske något att tänka på för alla er som tror att det är finare och bättre att gå på en friskola. Det kanske låter bättre kring middags- eller groggbordet en lördag med fina vännerna, men är kanske inte ett så bra alternativ för era barn i längden.

Vilka anmälningarna är kan ni kolla på skolinspektionens hemsida.

Jag blir mer och mer förbannad över den politik som förs och den politik man nu utlovar inför valet vad det gäller skolan.

Först kommer det ett antal PISA-rapporter som dissar Sveriges skolor och idag läser jag att ENDAST Chile, av alla länder, har denna privata vinstmaskin som heter privatskolor. I de flesta andra länder, inkl USA, som har friskolor får de inte ta ut vinst. Något som jag alltid sagt och varit motståndare till.

Det säger sig själv att de "fina" privata skolorna som bara tar in "felfria och duktiga" elever kan ha större klasser och färre lärare. Eller som de gör på vissa platser: De säger att det är 15-20 elever i varje klass, men sen har de en lärare som springer emellan. Självklart man kan göra vinster då.

Självklart man kan göra vinster när man överlåter alla barn med bokstavskombinationer, eller som har föräldrar med en mindre plånbok till den kommunala skolan.

I de kommunala skolorna kan 1-3 elever i en klass ofta kräva mer arbete än 20 arbetsamma och lugna elever.

Det finns troligen inga barn i den privata skolan som kräver Securitasvakter, som slår sönder tallrikar i matsalen, skriker rätt ut i klassen, klarar sig inte utan ADHD-medicin ( vilket egentligen är amfetamin ), behöver assistenter sittandes bredvid sig hela dagarna, måste lämnas och hämtas vid den kommunala busshållplatsen eftersom eleven kanske inte klarar den korta biten till skolan utan att bråka med allt och alla.

Det är SÅ den kommunala världen ser ut. För dessa barn utgår det ibland ett visst extrabidrag. Något som i regel inte täcker kostnaderna.

Så alla ni ministrar och riksdagsledamöter. Stoppa upp era 3000:- ni vill ge extra till lärarna, eller de 50.000:- om de går lärarhögskolan och klarar examen, eller vad ni nu lovar, lååååååångt upp i röven.

Ni har inte fattat ett skit av vad det handlar om att vara i en kommunal skola på daglig basis. Det är ret ut sagt skrämmande när man ser er på TV, hör er på radio eller läser om er i tidningen eller andra medier. Ni har precis NOLL KOLL !!!!

Att åka runt på studiebesök på skolor och låtsas att ni därmed vet hur en skola fungerar är bara larv.

NI VET INGENTING OM SKOLAN !!!!

Se istället till att få dit intresserade, arbetslösa personer som är mellan 58 och 60 och låt de sedan arbeta som extra resurser på skolor. DET skulle ge en mycket snabb förändring av skolsystem.

Det är inte fler lärare som behövs. Nej, det är mindre av all denna idiotiska administration de måste arbeta med idag. Dessutom ska de idag ganska ofta ersätta föräldrarna som inte sköter om sina barn. Dessutom ska de vara den lyssnande läraren för alla de barn som bor olika veckor hos olika föräldrar och därigenom får en enorm stress inombords, vilket de får utlopp för i skolan.

Några 1000:-lappar till lärarna hit eller dit gör inte den kommunala skolan bättre. Det är resurser och mindre administration som behövs.

Men sånt fattar ni ju inte. Ni är ju bara politiker.

Tänkte sluta där, men kom osökt att tänka på vår eminenta skolminister Björklund. Men hallå! Kolla upp vad han har sagt de senaste 10 åren i olika medier och ni kommer att se att han i början vill, sedan genomför, därefter har genomfört för att eftervart PISA-rapporterna visar annat ändrar sig och skyller på tidigare sosseregeringar. Det är bara för sorgligt att han får vara kvar. En skolminister som nog är den skolminister som är den mest hatade av alla genom tiderna. Jag fattar inte det.

Det var väl ett evigt klagande på skolan just nu. Dessutom ett evigt budgivande från våra politiker. Men efter 2 år inom skolan, men inte anställd av själva skolan kan jag tänka och skriva fritt vad jag tycker om det hela.

Egentligen behöver jag bara säga en sak:

Walk a mile in my shoes

Att ha förmånen att få vara med många småkottar, en del kanske era, är för mig en ynnerst som fått mig att bli betydligt ödmjukare på alla plan. Jag ser och pratar med barnen både på lektionstiden och på rasterna.

Min slutsats är att det inte är fel på skolan utan på föräldrarna.

OM föräldrarna lät skolan sköta skolan och föräldrar skulle sköta om sina barn hemma så skulle det fungera mycket bättre. Men som det är nu så tycks barnen bara få höra skit hemma om sina lärare, vilket resulterar i att eleverna sedan inte har med sig respekten till skolan. Man lämnar barnen 6,30 på fritids och hämtar dom 17,30 från fritids. Däremellan är barnen i skolmiljö på ett eller annat sätt. När de sedan kommer hem är både barnen och föräldrarna helt slut. Vad gör man då för att hålla uppe skenet och vad gör man när barnen berättar vad som skett under dan? Jo, man håller med och följer det allmänna drevet som bara slår ner på lärarna.

Skulle föräldrarna få så mycket obefogad skit på sina arbeten som lärarna får skulle de säga upp sig. Sen är det ju så att föräldrarna tror att det just bara är DERAS barn som går i skolan. Att man måste ta hänsyn till hundratals andra bryr man sig inte om.

När sedan barnen kommer till skolan och berättar att de bara fick en Risifrutti till middag för "mamma och pappa skulle äta senare" eller att "jag fick bara en banan i morse för mamma hade bråttom till jobbet" blir jag bara sååååå ilsken.

VARFÖR SKAFFAR MAN BARN!

Att skaffa sig barn är ett ansvar och inte något man måste bara för att grannen har.

En annan sak som jag kort vill beröra är alla diagnosbarn. OK, de har diverse diagnoser som allt som oftast numera går under beteckningen ADHD. Denna diagnos ställer man i regel i 7-års åldern. Då anser inte en del föräldrar att man ska behöva gör något förrän diagnosen är klar och recepten utskrivna. Detta trots att det numera är bevisat att många diagnosbarnblir bättre bara de får träning och mänsklig värme. Vi har sådana barn även på vår skola. Jag behandlar och pratar med dom som alla andra, men undviker skrik och lite annat som är personberoende. Och det går jättebra. Dom barnen är ofta också väldigt duktiga, men har ingen hemma som tar sig den tid barnet behöver.

Nej nu måste jag sluta innan jag kokar över !!!!

Nu drar jag INTE alla över en kam, men kan klart konstatera vissa saker vad det gäller alla diagnoser som barn har numera. ADHD medicineringen av barn har ökat lavinartad och konstigt är det egentligen inte.

Jag tänker så här.

För det första vet vi inte med säkerhet vad det beror på, men kan tänka mig att varken E-numrerade produkter samt strålning från telefoner, paddor, internet mm är delaktiga bovar. En del företag är ju numera så fräcka så de inte skriver ut ett enkelt E-nummer, utan det riktiga namnet på innehållet. Något som förvirrar många, eftersom de då kan tro att produkten är mer hälsosam än om det stått ett E-nummer på förteckningen.

DÄRFÖR bör regeringen och EU snarast införa E-nummerkrav så att konsumenterna skyddas och kan själva göra ett val.

Förutom E-nummer och strålning finns det säkert mycket annat som forskarna både tror/vet och inte vet om.

Men allt detta är produkter som vi, OM viljan fanns, skulle kunna ta bort från marknaden till största delen. Det finns ju t ex inget behov av de flesta E-nummerkemikalierna. Det finns inte heller något egentligt behov av alla dessa mobiler. Det är ju ett ”behov” som skapades av smart marknadsföring.

Det som dock gör mig mest ledsen, arg, förbannad är dock det som har kommit till min kännedom på sista tiden. Det är att föräldrar KRÄVER att få testa om deras barn har en diagnos och blir förbannade om de inte får skolans eller sjukvårdens stöd. Det är även så att en del föräldrar blir förbannade när det börjar få lite FÖR BRA för ett barn de tidigare fått diagnos om eftersom det då försvinner några förmåner och hjälp från samhället. Så en del föräldrar föredrar ett barn med stark diagnos och bidrag för det än ett barn med liten eller ingen diagnos och inga bidrag.

Det är så djävla sjukt så jag bara skakade av ilska när jag fick höra detta.

Det finns även föräldrar som kommer till skolan med en bunt papper innehållandes t ex rörelseuppgifter som de med lätthet skulle kunna utföra i hemmet.

Det finns även föräldrar som precis vet hur deras barn har det i skolan fast de aldrig vistas där.

Det finns även föräldrar som förbjuder att barnet t ex badar eller är med på andra aktiviteter i skolan för att just de föräldrar vet bättre hur barnet mår än skolpersonalen som hela dagarna ÄR med barnet.

Så nu kanske du förstår varför jag snart hatar ordet diagnos.

"DIAGNOS" ÄR INGEN SJUKDOM, UTAN ETT TILLSTÅND SOM MAN OFTA KAN LIDRA OCH ELLER FÅ BORT HELT OM SKOLA, SAMHÄLLET OCH FÖRÄLDRARNA SAMARBETAR.

Tänk på det nästa gång någon skyller allt på barnets ”diagnos”. Oftast kan dessa barn lika mycket, men lite annat än det vi förväntar oss. Dessa barn är också barn och ska ha samma hjälp och stöd från sina föräldrar som andra barn.

GE DOM DET ! ! !

( Observera att jag INTE kallat något barn för ”normal”. Alla är olika. Något vi ska vara stolta och glada över )

I en skola i Nyköping fick konstnären Carolina Falkholt 40.000:- , 12 kvadratmeter betong och fria händer att måla vad hon ville. Men någon gjorde ett fel. Antingen kommungubbar och gummor som inte klart sa vad som INTE fick målas eller så förutsatte de att Carolina Falkholt visste att det var en skola och skulle välja lämpligt motiv efter dessa förutsättningar.

Men nu var det så att varken kommunens personal inte förstod att Carolina Falkholt inte hade den goda smaken att välja ett bra motiv, utan ville provocera och göra sig ett namn genom att måla som hon gjorde.

Vad målade hon då? Jo, enligt informationen i pressen en snippa. Ja, och för er som är lite äldre och inte hört det moderna ordet snippa så är det samma sak som en vagina. För att 50-talsraggare m fl så kan jag meddela att det helt enkelt var en typ av fitta i varma färger. Något som de flesta vuxna sett, rört och beundrat.

MEN, är det verkligen så lämpligt att måla detta i en skola samtidigt som jag skäller på killar som ritar snoppar, eller för de äldre läsarna, fallosar, eller för 50-talsraggarna ståkukar?

Nej, jag tycker faktiskt man kan skippa det. Det finns trots allt små barn samt barn från andra kulturer i alla svenska skolor. Lite respekt tycker jag ändå att man borde kunna begära.

Men ta nu för all del inte det som att jag är pryd! Snarare tvärtom, men jag eftersträvar alltid respekt. Något som Carolina Falkholt tycks sakna. Det finns en miljon andra saker man skulle kunnat rita utan att väcka anstöt, men såklart utan den fina gratispubliciteten Carolina Falkholt nu fick.

Nu vill Borgarna, eller Alliansen som de numera vill kalla sig, utöka skolgången till 10 alt. 11 år.

Bara detta utspel visar hur långt från verkligheten de befinner sig. Att utöka antal skolår för omogna elever gör knappast att Sverige hamna högre på den s k Pisa-listan. Själv började jag skolan när jag var 6 år. Men på den tiden gjorde alla det och lärarna hade ett bra samarbete med föräldrar. Då var det ingen idé att man kom hem och sa att man hade fått en smäll av läraren för att man t ex kom försent. Då fanns risken att man fick en till av morsan. NU törs inte lärarna röra barnen. När jag började på en skola 2012 så var nästan det första jag fick höra att " jag ska tala om för min pappa om du rör mig så hamnar du i finkan". När de sedan fick reda på att kunde stå ut med det, men kan de stå ut med mig fram till dess så blev det snart inget bra argument för ungarna att ta till.

Men saken är ju den att många föräldrar inte har samma värdegrund som skolan vill och ska lära ut. Dessutom ser många föräldrar bara sitt eget barn och inte alla hundratals andra på respektive skola.

Nej, det som behövs är 10.000 personer över 40 som älskar att arbeta med barn och ger dom trygghet under skoltiden, d v s i klassrummet, på skolgården, i omklädningsrum för t ex gymnastik och bad. De ska vara lyhörda och ibland bara lyssna på barnen. Det DE tycker är viktigt kanske inte DU tycker. Men dessa 10.000 ska ju vara till för barnen. Det borde finnas äldre vuxna ute på skolgårdarna från det att barnen kommer vid 7.30-tiden tills de går hem. De ska finnas tillgängliga i klassrum med barn som av någon anledning har det svårt eller är stökiga.

Det tar 0,5-1 år att utbilda intresserade i nödvändiga ämnen. Har de bara rätt intresse så lär de sig sedan ganska snabbt när de är på skolorna. Anledningen till detta är att barn är olika från skola till skola och klass till klass så det gäller att vara anpassnigsbar. De ska utbildas i att ha rätt värdegrund, olika barns behov mm.

Nu tror du kanske att jag minimaliserar problemet. Nej, tvärtom. Att ha 10.000 intresserade äldre på skolorna som elever har respekt för och får respekt tillbaka ger mer än 10.000 nya lärare som inte har den rätta känsla för barn, utan tror att det bara är att kliva in och lära ut. Tänk på att själva utbildning för barn inte är mer än 4-5 effektiva timmar om dan. Resten består i att tysta ner barn, förmana barn, sära bråkiga barn åt, skriva blanketter, prata med föräldrar som ofta tror sig kunna läraryrket bättre än lärarna o s v. Lärarna jobbar inte 8-13,30, vilket man ofta kan tro eftersom de egna barnen går så länge på skolan. Nej, lärarna arbetar i regel 7,30-17 samt även vissa helger. Dessutom är just stressen p g a stökiga och/eller oroliga klasser och elever det största problemet. Dår är det bra att vara 2 i ett klassrum. Då kan läraren ägna sig åt den övergripande utbildningen och extrapersonen kan ägna sig mer åt de barn som är oroliga, eller behöver extra stöd.

Jag har nu märkt att detta fungerar utmärkt i de klasser jag varit i. Så satsa på detta. Det krävs mindre utbildning vilket gör att starten kan ske mycket snabbt. Du har en lärare i varje klass som är din "lagbas" och som hjälper dig med det pedagogiska och du hjälper läraren med det den vill.

Detta är ett arbetssätt som skulle ge minst 10.000 nya jobb till en mycket låg kostnad eftersom många äldre idag går arbetslösa och på detta sätt skulle göra en enorm nytta.