Ibland är det lite sorgligt. Kring 1968-1971 hade jag ihop det med en mycket fin tjej. Avståndet och studier mm gjorde dock att det dog ut. Har dock aldrig glömt henne. Kollade runt lite och fick för ca 2 år veta var hon och hennes man bör och att hon tyvärr drabbats av MS.
Igår såg jag på Hemnet att hennes föräldrarhem , en bondgård, var till salu. Det sägs att den stått tom i många år p g a någon arvstvist. Bilderna visar att det var rätt närgånget och slitet. Dessutom reserverade sig säljaren för det mesta. Det läckte in, skorstenen var inte besiktigad, toan avstängd så det bara fanns ett utedass, kommunalt vatten avstängd sen många år och rören kanske trasiga och mycket annat.
Detta var en välfungerande bondgård en gång i tiden. Nu tror jag att det blir svårt att sälja. Möjligen att någon köper det för skogens och markens skull och river huset. Men tänk om någon hade tagit över gården på en gång. Skött den och kanske haft den som hästgård eller liknande.
Med icke. Det har förfallit i många år. Sorgligt, eftersom en liten del av min ungdom faktiskt finns där.

Nu har ju tillverkat och Postnord gått ihop om en ockeravgift mot bl a Wish's kunder vilket får följder man i nuläget inte tycks ha tagit med i beredning. OK, ta tull mm på varor över ett visst pris. Låt oss säga 1000 kronor.
Men nu kommer man att ta ut avgiften från första kronan. Innebär att de dödar den Wish's svenska marknad. Tusentals och åter tusentals köpare får inte sina småprylar som kostar under 25 kronor men sysselsätter folk med annat än mobiler och datorer. Har själv köpt blyertspennor för att rita lite. Har köpt lite små grejer i plast, aluminium, brons mm för att prova på att slöjda lite. Har även köpt lite slipstift och andra små verktyg för ändamålet. Har också köpt lite småprylar för att tvinga mig själv ut i skogen. INGET av detta jag redovisar ovan hade jag köpt till normala svenska priser. Det enda är väl i s f tandborstar och rakhyvlar, men allt annat hade jag skippat. D v s minst 95%.
Så inte har svenska företag förlorat något på mig. Däremot har det givit några mål mat åt hungriga kineser misstänker jag.
Dessutom är det en relativt sett hög procent som inte kommer fram, eller som är av dålig kvalitet eller helt enkelt fel. Wish återbetalas alltid snabbt och effektivt. Hur tänker Postnord göra med dessa försändelser? Då måste de ju inrätta en enhet som returnerar avgifter, moms mm. Kommer ju att bli en enda röra misstänker jag.
Själv har jag nu slutat handla helt och kommer att neka att ta emot några varor där postn9vill ha några pengar. Det är bara så sjukt så det finns inte. Vore det inte bättre att Postnord börjar med att effektivisera sig och leverera i tid innan man startar upp något annat?

Blir förbannad och kommer att vidta åtgärder. Har från flera håll fått reda på att en ?pedagog" på en skola beter sig konstig på flera sätt.
- Om några skrattar eller fnittrar kan personen säga ? Jaha, vissa tycks ha ätit för mycket svamp här.
- Bestraffningar i form av extra läxor förekommer.
- Man ska inte gå utan marschera över skolgården.
- Man måste visa upp tallriken efter att man ätit klart.
- Man måste ta så mycket mat personen bestämmer.
- Personen beslutar på eget bevåg vilka som ska få kvarsittning
- O s v
Själv togs jag bort som vikarie för en bagatell som är överspelat för länge sedan. Ett beslut som togs bara för att chefen ville smickra in sig hos föräldern. Eftersom jag fick ett bättre jobb så brydde jag mig inte just då, men ju mer jag får höra om ovanstående pedagogs snedsteg utan åtgärder från högre ort desto argare blir jag över hur jag behandlades. Men så är det i livet ibland.
Tills nu har jag lyckats undvika att en del föräldrar anmäler pedagogen för skolinspektionen, men nu har jag sagt ifrån och tycker som de vill och känner för. Jag bara orkar inte engagera mig längre. Mår bara dåligt varje gång jag får höra om nya eskapader.

Känns rätt bra att ha dragit sig tillbaka från Facebook för ett tag. Nåja, till 95% i varje fall. Men grejen är att jag känner en massa undertoner i vissa kommentarer, eller kommentarer från vissa, vilket man vill. Folk har ingen distans och då är det först kul att tagga igång dom, men när jag sedan märker att de är gravallvarlig humorfattiga fanatiker börjar man ju fundera. Droppen var ju Jerringpriset där jag fick igång en hel del fanatiker. Men i det sammanhanget vill jag bara säga att jag inte har något emot personen Peder Fredricsson utan det sätt på vilket man kan rösta. Samma, i mina ögon, felaktiga röstningssätt är det i Melodifestivalen. Finns det en snygg kille 15-25 år eller en lättklädd tjej i samma ålder med så får de oftast fler röster än andra ?bättre" låtar. Man röstar m a o med hjärtat och inte bara med hjärnan. Liknande fenomen händer till och från i Idol. Ett program jag slutade titta på samma dag man röstade ut Måns Selmerlöv. Jag tyckte han var helt outstanding och tyckte inte om programmet efter det. Och jag hade ju rätt. Måns är en riktig entertainer. Darwin och Mariette var två andra av mina absoluta favoriter.
Hur som helst ligger Facebook mer eller mindre i träda ett tag framöver. Jag är ju en s k HSP och väger varje ord på guldvåg, vilket gör att jag tittar lite bakom orden. Vem personen är, vad den skriver, hur den skriver o s v och det att många beter sig skenhelig. Vill inte vara men om det,