Hur ska det egentligen gå framöver? Nu sitter det en liten fetknopp med ful frisyr i Nordkorea och skjuter av raketer so om det vore nyårsafton. 

I andre änden sitter en annan tomte och har noll koll om vad utrikesppolitik handlar om och hur den ska skötas. Trump har ju noll koll på det mesta. 

Lite på sidan om, men beredda att hoppa in vid behov eller för att överleva sitter Japas, Kinas och Rysslands Putin och undrar vad de ska göra. 

OM nu USA gör verklighet av dagens hot att bojkotta alla länder som har affärer ihop med tjockisen så lär ju många sakna varor från USA framöver. Vad säger USA´s företag om det?

Men det som gör mig mest besviken är att tjockisen lägger ner så djävlar mycket pengar på vapen av olika slag samtidigt som miljoner svälter i landet. Det förvånar mig också att man kan manipulera och hjärntvätta så enormt många människor som det finns i Nordkorea. Men det kanske är precis så det gik tilll under Nazitiden. 

Har nu bott i Sverige sedan jag var 12 år. Innebär att jag nu har levt här i 50 år. Hade från början endast svenska kompisar och pratade så gott som bara svenska. Tyska kompisr fanns inte. Det gjorde att jag lärde mig svenska väldigt fort. Jag började här i ÅK 6 och i ÅK 8 var bara 2 bättre än mig i svenska. Det var dock ingen dålig klass, utan en helt normal årgång. 

Efter nian flyttade jag efter några månader hemifrån. Började på en skola där vi var ett antal mycket tajta elever. Även där gällde bara svenska. 

Efter denna skola började arbete, lumpen, giftermål, barn mm. Ja, s som "det ska vara".

Men nu är frågan om jag är svensk eller tysk? Har 12 år präglat mig mer än de 50 följande?

Både ja och nej.

Jag gillar viss tysk mat som inte finns här. 

Jag håller fortfarande på Tyskland i fotboll. Jo, även på Sverige. När de möts försöker jag vara neutral. 

I övriga sporter håller jag dock allt som oftast på Sverige. 

Jag gillar viss tysk musik som jag hittar på nätet.

Har nog fortfarande en del värderingar. T ex har jag svårt för det svenska fria skolan  där läraren inte tycks ha rätt att alltid bestämma och inte blir åtlydd. 

Känner mig som svensk, men ändå inte fullt ut. 

Vad vill jag då säga med denna reflektion? Jo, hur känner alla de som kommit från forna Jugoslavien, Etiopien, Syrien o s v sig? De som trots allt har ett betydligt större behov av samhörighet och gemenskap. Kommer de nånsin att känna sig helt svenska?