Det har inte varit en vanlig vecka. En vecka som jag inte önskar någon. Förra helgen dog min älskade svåger i en arbetsplatsolycka. Eftersom olyckan inte skedde i vår närhet fick jag bli budbärare till min fru, mina barn och min svärmor. Något som var mycket tungt. Svågern var 4 år yngre och jag har känt honom sen han var 10-11 år. En liten lintott som jag har haft mycket roligt tillsammans med. Speciellt mellan det jag var 18-35 då vi träffades ofta eftersom vi bodde nära varann.

Det är sådana händelser som gör att man funderar vad folk håller på med. Ja inte han, utan många andra. Jag ser ju dagligen hur folk nästan springer till fritids och skolan för att lämna sina barn mellan 6 och 8 och hur de sedan drar i ungarna mellan 16 och 18 för att så snabbt som möjligt få in dom i bilen för att snabbt laga mat och sen snabbt få dom i säng. En annan sak jag reagerar på är alla dessa föräldrar som ivrigt knappar på sina telefoner samtidigt som de t ex korsar en gata med en liten knodd bredvid. Utan minsta koll på trafiken.

Var har familjekänslan tagit vägen? Är det så att svågern och jag ( inkl våra fruar ) är den sista generationen som gav barnen plats i barnens liv? Är vi de sista som skaffade barn för att vara med DOM och inte bara för att man "ska ha" barn? Är vi de de sista som ÄR med våra barn? Är vi de sista som åt med våra barn både morgon och kväll?

När någon i ens närhet dör så förstår man livets skörhet och att alla nog borde ta vara på den korta tid på ett bättre sätt.

Sköt om er och framförallt ERA BARN.

 

Gammelsmurfen

8 juni 2014 15:07

Om jag kan glädja dig så är MIN son som du( OCH JAG) tycker man ska vara. Deras två-åring har ännu inte -- och kommer väl inte än på ett tag -- att kastas in på ett dagis av stressade småbarnsföräldrar. Samma gäller dina ord om måltiderna. Som dessutom ÄR med sin son och inte bara sätter honom vid TVn. (De har för övrigt ingen TV...)

http://gammelsmurfen.bloggagratis.se

Pink Ozzy

8 juni 2014 16:44

Skönt att läsa att det fortfarande finns förnuftiga människor. Då kanske det finns hopp för en del barn i varje fall.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Stockholms landshövding har tydligen en mycket dålig ledarstil och arbetsmetoder. Vore nog bättre för regeringen att byta ut henne till en mer folklig ledare.  Det går inte att ha en dokmatisk landshövding som kör efter egna regler.  Jag har pers...

Det har precis varit en omröstning om juridisk könstillhörighet i riksdagen. Som det oftast är så har en del personer inom ett parti olika åsikter men röstar som partitionen vill. Men det är ju helt fel. Man är inröstat av sina väljare på sina egna f...

En kvinna har anmält sin man för våld. Rättegången skulle ha hållits för några veckor sedan, men kvinnan dök aldrig upp. Nu, 3 veckor senare har hon hittats död. Hennes man har mördat henne.  Hur sjuk går man bli? Varför har vi ingen lag som gör de...

Jag har ju ingen aning hur länge jag lever med cancer i magen samt en massa andra småsaker i kroppen, så vi lever livet lite. Så nu har vi bokat Smådalarö Gård och spa. I början på veckan var vi ju på Yasuragi vilket ju inte var så som det en gång va...

Mellan 1985 och 2000 åkte jag 1-2 gånger varje vinter till fjällen med familjen. Julen var given, men även vissa år i mars. Över 60 mil på hala och snöiga vägar. En gång fick jag en ordentlig sladd 3 mil hemifrån. Hade jag fått möte i denna kurva had...