För någon dag sedan blev jag inkallat till min chef, rektorn. Han började klaga på att jag hade sagt till en förälder att hon inte fick göra en viss sak. Något som lärarna har kommit överens om och även informerat föräldrarna om. Vilket just den här föräldern nekade till.  Men något hon gjorde visar dock att hon visst hade läst det. Men damen i fråga är både slug och fräck. Hon går sin väg bara för att gråtandes gå till rektorn och klaga. Vad gör då han? Tror du att han ställer upp på sin personal? Icke. Han klagar på mig! Jag som bara gjorde det man sagt åt mig att göra. 

Det roliga är att jag för någon vecka sedan begärt fast anställning från senast årsskiftet. Varje "normal" människa skulle väl i det läget hålla käften. Men inte jag. Jag skickade honom ett argt mejl igår och klagade över hans chefsskap. Så nu får vi se hur mycket chef han är. Kan han ta kritik eller slänger han ut mig till årsskiftet. Vad skulle du göra?

Nelson Mandela har dött. Jag har funderat länge och kommer inte på någon som jag respekterat och velat träffa mer än just Mandela. Jag har inte heller funnit någon person som kan mäta sig med honom med tankepå filosofi, godhet, rakhet . Ja ta vad du vill. Hade vi haft några fler av honom hade världen nu sett betydligt bättre ut. 

Ja, jag har inga fler ord. Det känns bara som en enorm stor tomhet.