Läser till min fasa att en mormors man förgripit sig på mormors 7 åriga barnbarn. Jag begriper mig ibland inte på de lagar och det system vi har i vårt land. Folk som beter sig på detta sätt som det tydligen gjorde så visserligen få vård, men även fysisk kastrering.

Jag menar då inte att man ska kastrera dom utan bedövning som man gör med spädgrisar. Nej, nej, nej. Det ska vara saxen som ska skära av hela härligheten . Utan bedövning! Förlåt, men jag har inget förbarmande i sådana fall. Jag har läst för många bloggar från tjejer som mår dåligt för att en dåre varit där ock olovligen förbrutit sig så jag vill inget annat än klippa av pitten för dom. Jag kan gärna vara förste exekutor.

Leif GW har tidigare varit en av mina favoritförfattare. T ex var Grisfesten en klassiker. På senare år har dock GW tyvärr blivit allt drygare och en besserwisser av guds nåde. Här finns inte plats för ödmjukhet. Här kommer bara en ångvält farande och tror sig ha rätt i allt.

Hörde igår att han hade kommenterat Björn Ranelid. I dagens Aftonblad säger GW att han anser sig vara snyggare än Björn Ranelid. OK, jag är inte bög och har alltid haft svårt att säga att en kille skulle vara snygg. Men i detta fall är ju skillnaden så markant till Ranelids fördel så jag bara djupt förvånas av att ett sådant uttalande kan komma från en professors mun.

Nej du, Leif GW Person, försök att minimera din hybris som du så ofta vill visa för allmänheten.

En person som i mina ögon har vuxit enormt den senaste tiden är Björn Ranelid. Tidigare tyckte jag mest att han var en dryg blonderad författare som dessutom "bröt" på skånska. Efter gårdagens "Stjärnorna på slottet" visar det sig att han troligen inte alls är dryg. Att han blonderar håret är väl bara en del av manlig fåfänga. Eftersom jag tror att han är lite fåfäng. Själv skulle jag inte ha något emot att ha denna vältränade kropp. Blonderad eller inte. Den beryktade läppen hade jag dock aldrig hört talas om och tycker inte heller man behöver dra in, vilket vissa tydligen gjort.

Men sedan är det hans språk och ordval. Har tidigare tyckt att han svamlar. När man dock lyssnar så märker man att han är en ordens Muhammad Ali, eller en ordens Ingemar Stenmark. Han svamlar inte. Det är bara vi som har begränsat oss i vårt smala ordförråd och kan inte till närmelsevis jämföra oss med hans enorma kunskap i att fläta samman de mest fantastiska ordflätor som kramar om en människa utan egentlig beröring. Börjar man bara lite förstå honom så omfamnas man av en varm filt av ord i en aldrig sinande stöm.

Jag ska nog se mig om efter en bok av Björn för att försöka förstå honom än bättre.